Oh no.
röv röv röv röv röv röv röv röv röv röv röv
röv röv röv röv röv röv röv röv röv röv röv
röv röv röv röv röv röv röv röv röv röv röv
just nu känns det bara RÖV.
I've got the Cold
Jag har verkligen inte tid för att vara förkyld nu. Jag behöver vara frisk så jag kan hålla mitt schema med träning och fokusera på saker som måste fokuseras på.
Jag borde iallafall äta någonting nu.
Nässpray och mat.
Fuck försäkringskassan!
Inkompetenta jävla cykelverkstad.
Det som irriterar mig mest är att dom hela tiden lyckas säga helt olika saker. Antingen är det så att 90% av dom inte kan sköta sitt jobb, eller så beslutar dom nya saker var femte minut.
Jag tror på det första. JEASES!
Ahwell, det blir egentligen inte bättre av att vara bitter men wtf.
Dom har fuckat up rejält mycket det senaste året, med alla som haft med försäkringskassan att göra.
Nu ska jag äta.
Torsdag och dunka dunka
Det låter nämligen DUNKADUNKADUNKADUNKA IKISSEDAGIIIIIRL DUNKADUNKADUNKA varje goddamn torsdag, fredag och lördag. Även söndagar ibland om dom känner sig riktigt på tagget.
Suck.
Denna satans understimulans.
Jag måste ta mig härifrån, nu.
Problemet är bara att jag inte vet vad jag vill, eller ännu värre vars jag vill.
Vill jag plugga? Ja.
Vill jag jobba? Ja.
Vill jag ha alla mina vänner samlade på en plats? JA JA JA!
Jag har funderat på Uppsala.
Jag har funderat på Göteborg.
Jag har funderat på London.
Och med "funderat" menar jag alltså att jag skulle kunna tänka mig att bo i alla dom städerna.
Men jag kommer inte fram till ett skit. Jag vet att jag vill en massa saker, men jag vet inte i vilken ände jag ska börja.
Crapelidoo, för helvete.
JAG BLIR FUCKING GALEN!
Satans as.
Eller, inte alla mina grannar.. bara en tjej som bor under mig och verkar ha fest konstant, hela jävla tiden.
Jag blir fucking insane snart, om jag måste tvingas höra dom sjunga karaoke mer.
Tondöva är dom också.
Och jag lovar, man skulle lika gärna kunna tro att det är jag som har fest. Så högt låter det upp till mig.
Och dom spelar på repeat den där "i kissed a giiiirl"...
SUCK!
Det är dock en electroliknande låt dom spelar, som verkar helt okej.
Men efter att ha hört den en miljon gånger nu, så är jag less vafan.
Jag har ju ingen rätt heller att be dom hålla käften så länge klockan är under tio.
Ååååååååååååååååååååååååååååååh.
MISÄR.
Update 10 minuter senare:
Och nu höjde dom volymen. "I KISSED A GIIIIIIRL AND I LIIIIIKED IT!".
Jag vill bara gråta.
Satans kebab.
Antagligen både kebaben OCH pizzabagarna.
Det känns inte vidare bekvämt för mig att ge mig själv skulden när jag helt enkelt kan överföra den på någon annan.
Eller något annat.
Jag har drabbats av kebabförgiftning.
Jag har haft det mången gånger förr.
Kebaben ligger och retar i tarmen, förgiftar hela systemet och så blir jag sittandes på toaletten hela jävla dagen.
Samma syndrom varje gång.
Men jag vägrar inse att det kan vara mitt fel.
Jag undrar istället vad för ont jag gjort pizzagubbarna?
Varför väljer dom mig som offer när dom lika gärna kunde ha valt mina andra två compadres som också åt den förbannade kebaben, precis som jag?
Min toalett kommer lukta röv i en vecka. Minst.
Jag vet dessutom av någon anledning att hemorrojder kan man få om man bajsar för hårt.
Om man liksom trycker för hårt när man gör nummer två.
Denna vetskap gör mig fruktansvärt paranoid, mina vänner. Men en vän har sagt att det skulle vara mest sannolikt om jag vore en 80-årig tant eller gubbe. Men allra helst en tant, för de av kvinnligt kön ska tydligen ha lättare att skita sina tarmar ur kroppen.
Jag är dessutom helt övertygad om att mina eventuella hemorrojdtarmar kommer kväva mig i sömnen snart om jag inte slutar misshandla min mage med förgiftad kebab.
Evil but oh, so tasty.
ProViva. Cultura A-fil. Avdaskad Coca-Cola. Linfrön (som river gott i röven, om man har rännskit som jag). Te.
Det är min rena-kebab-ur-kroppen-kur.
Så förhoppningsvis blir jag inte strypt inatt av hemorrojder på jakt efter hämnd.
En dag som idag
över huvudet och bara vara åt helvete tjurig.
Idag är en sån där dag som man kallar för röööööööööööööööv-dag.
Usch.
Hemma och deprimerad.
Fråga mig inte hur. Jag undrar antagligen lika mycket.
FYFAN, så deprimerande.
Jag försöker gå igenom fredagskvällen och få klarhet på hur detta kunde hända.
Vars det gick fel liksom.
Var det redan på krogen den försvann?
Var det i taxin?
Var det när jag skulle hämta ut pengar?
Eller kan det vara så att den ligger kvar i Louise's lägenhet, bland allt annat som ligger på golvet?
Louise skulle städa och höra av sig sen sa hon iallafall.
Och nej,
jag hade inte på mig tröjan.
Jag hade den i väskan.
Annars hade jag VERKLIGEN undrar hur i satan jag kunde tappa min batman utan att märka det.
Anyways..
Jag blev så ledsen att jag var tvungen att beställa en ny.
Så nu är den påväg mot mig.
Jag lär väl få den nästa vecka.
Satans helvete till blogg
Jag blir så ARG!
Men jag måste tagga ner och inse att det bara är en blogg.
Men det gudförbannade typsnittet på min text blir inte fucking Arial som jag har ändrat till i min design.
Den blir nåt annat hemsk, and I do not want it.
Jag vet inte om det syns för er också,
men det gör det för mig.
Och det irriterar mig.
Hur jävla svårt ska det vara att få inläggen i typsnittet Arial?
Satans helvete till blogg.
Fy för den lede..
Jag gick in till stan för en fika med Sara och bäbisen Zacko,
men det tog emot så ini..
Jag ville bara slänga huvudet på kaffebordet och snarka symfonier.
Sen när jag kom hem insåg jag att jag var tvungen att gå ut med soporna.
Jag började nästan lipa för att det kändes sååååå jobbigt.
Och nu sitter jag här, döhungrig.
Jag har satt igång ugnen, men jag har inte orkat lägga in vitlöksbrödet.
På den nivån är det.
Jag har kollat igenom alla sidor jag är medlem i på nätet bara för att jag ska slippa resa mig från soffan och börja med salladen.
God damn.
Ett satans påfund.
Jag klagar så ini helvete just nu.
Finnar.
Dom små jävlarna som aldrig tycks vilja försvinna från mig.
Jag måste klämma samma satfinne minst tre gånger innan dom dör.
Och desinfektera med alko-gel-finn-dödar-mojs från apoteket.
Nu har jag en vid näsvingen.
Och varje gång jag klämmer den - för den tycks överleva allt - så nyser jag som en besatt.
Inte nog med att den aldrig dör, den har satt sig i nån sorts förbannade nysnerv också.
Finnar och parasiter.
Ett satans påfund.
Hypokondriker in i märgen
Ett satans påfund.
En parasit.
Och en sån hade jag på min kropp, den tog en smakbit av mitt lår.
Och jag trodde jag skulle svimma när jag först såg den.
Jag ringer Lina.
Jag: LINA JAG HAR FÅTT EN FÄSTING! HJÄLP MIG FÖR SATAN!
Lina: Aldrig, jag vågar inte.
Jag: Men SLUTA, jag har en fucking fästing och den suger snart allt mitt blod. Jag kommer DÖ!
Lina: Ring Marcus.
Jag ringer Marcus.
Jag: MARCUS JAG HAR FÅTT EN FÄSTING!
Marcus: Eeh.. okej.
Jag: Du måste ta bort den, jag kommer över nu.
Marcus: Men jag har aldrig gjort det förut..
Jag: TA BORT DEN!
Marcus: (suck) jaja.. kom över då.
Jag haltade över till Marcus som bor två meter ifrån mig.
Antagligen lät jag som en höggravid i förlossningsstadiet då han
började nypa bort parasiten på mitt ben.
Marcus: Shit vad röd du är där fästingen satt.
Jag: Jag visste det, nu kommer jag dö. Dessutom blev jag antagligen biten av en orm idag. Eller så var det brännässlor.
Det brände till som fan på min fot iallafall, och sen var det två prickar där.
Marcus: hö hö hö.. det var nog bara en brännässla, du.
Jag: Nej. Det var säkert en orm.. jag har jätteont från foten upp i benet.. det liksom svider och känns som nålar.
Marcus lämnade mig i badrummet åt mitt klagande,
och gick till datorn.
Marcus: hmm.. om du har borrelia.. rodnad runt bettet... tinnitus.. ont i lederna... eventuellt domningar av ansiktet..
Jag: Men alltså vänta.. jag hade tinnitus idag. TVÅ gånger. Och jag brukar inte ha tinnitus. OCH jag har ont i benet.
Marcus: Men ge dig.. det står att man inte börjar känna sånt förrän efter två veckor.
Jag: MEN JAG KÄNNER DET NU!
Marcus: hö hö hö
Jag: Great, jag har blivit biten av en orm och har borrelia. Jag kommer dö.
De farligaste av Smittbärare
Det finns många som vill skylla på råttorna eller duvorna.
Att dom ska springa omkring och sprida misär och pest bland folkmassor.
Och det kanske dom gör. För att dom från första början blivit smittade av (läs barn) mänskligheten.
Mänskligheten är de farligaste av Smittbärare.
På gårdar sitter dom tillsammans och slickar på sanden där någon annan människa nångång bajsat,
sen slickar denne på människan brevid, och karusellen är igång.
Smittskyddsföreningar över hela sverige borde få tillåtelse att sätta igång mistlurerna och varna
(läs vuxna) oss andra från vidare spridning.
Stäng fönstrena och ventilerna. Gasmask på, och vitlöksring runt halsen.
Men likförbannat går man där tillslut och har magsjukeförkyldning. Nån konstig sorts blandning av fem
olika syndrom tar över ens kropp i flera veckor.
och ni vågar skylla på dom stackars råttorna?
Jag blev idag ett offer av mänskligheten.
Jag blev tvungen att jobba ikväll också.
Så jag är bitter.
Och nu vet jag hur Döden ser ut.
Den ser ut såhär:
Jobb lördag-söndag från 08.00 till 21.30. Gånger två.
Suuuck, mörker.
Tips!
där ni kan göra ett test för att checka eran livslängd.
Och inte nog med det, efter ni gjort testet kommer ni även få hemskickat en dödsannons i er ära,
och en inbetalningscheck på 500 riksdaler.
Precis som den här kvinnan.
Ursäkta uttrycket, men det rinner ur alla jävla hål.
Ni som läser min blogg VET hur jag är, muahahha!
Jag har åkt på nån jädra magkatarr/influensa/matförgiftning.
Jag blir så less.
Jag har just blivit av med min inflammation i foten,
så ska det självklart avbytas med något ännu värre.
Fyfan vad jag är bitter.
Nu rinner det ur alla hål jag har. Förutom möjligtvis öronen och naveln.
Jag har rännskit som inte är från den här världen.
Jag har kräkits.
Jag är snuvig.
Jag har fucking pms.
Jag är på pissigt humör.
Okej?
Fyfan vad jag är bitter.
Jag måste bara meddela.
I NÄSBORREN!
Det gör så ont att jag vill gråta.
Mobilhelvetet
Och just ja, ni som försökt/försöker ringa eller sms:a mig - mitt kort har dött!
Jag är mitt i processen av att byta kontantkort,
så dom små jävlarna på halebop har stängt av mitt halebopkort.
Så jag kan varken ta emot nåt eller ringa och sms:a.
Bara så ni vet.
För jag har säkert en miljoooon sms och samtal som väntar på mig.
höhö.
Manliga Sandra
Jag har blivit så grov på sista tiden.
Jag pratar snorkråkor, bajs, formade bajsar, fittpruttar,
rövpruttar, kräks, rapar, äter mat som om jag levde i stenåldern.
Jag har blivit äcklig.
Kiss och bajshumor i ALL ära, men nu har det gått för långt.
Jag måste bryta min snuskiga vana.
(Även fast det faktiskt inte b a r a är jag som kan ta skulden över alla ovanstående samtalsämnen).
Jag satt hemma hos Emma och Markus.
(Jag kommer inte ihåg varför men Emma blev sur på katten över något)
Emma: RÖVHATT!
Jag: FITTPRUTT!
Jag igen: Fan asså, jag måste sluta vara så äcklig. Jag har blivit så grotesk.
Markus (från sovrummet): Mm sandra, du är som en man.
Jag: Men vadå, nog är jag väl kvinnlig? Så du menar att enda sättet för
en kille att bli kär i mig är om han är gay?
Markus: hehe... näe, inte riktigt SÅ manlig är du än.
Jag: Tack Markus.
Snuskigheterna slutar nu.