flipandturn

Hela dagen idag har jag klantat mig.
Det flyger knivar och gafflar till höger och vänster, jag tappar mat i knät, jag river sönder en kupong på lindex när jag ska betala. Men höjdaren var nog när jag kom hem från stan och skulle prova mina nyinköpta strumpbyxor.
Jag kunde lätt ha mördat mig själv med dom där jävlarna, med tanke på att det var sån där "dra-in-röv-och-mage-syndrom på dom.
Jag slet och drog, jag trodde att det var OMÖJLIGT att få sig dom eftersom det tog tvärstopp vid låren. Och eftersom jag inte ville riva sönder strumpbyxorna med mina naglar, så var jag tvungen att nypa sidledes med fingrarna.
Efter ungefär tre minuters slitande började jag bli less, så jag tog i med hela kroppen, gjorde ett omvänt svanhopp och dundrade rakt in i väggen.
Meeeen jag fick på mig dom tillslut. Och det var helt klart värt ansträngningen. Byebye kärlekshandtag och heeello silhuetten!

Jag har så fina grannar dessutom.
Nu pratar jag inte om dom förbannade asen som spelar hög musik hela tiden, och dålig musik dessutom. Och jag pratar inte om mina kära vänner/grannar Emma och Marcus, nej.
Jag pratar om den utländska familjen som bor under mig. 
Mannen såg mig komma rultandes genom porten med kattsand i ena näven och en ICA-kasse i andra näven, så han sprang fram till mig och tog mina påsar, sprang upp till min dörr och lämnade påsarna där.
Sen log han världens största leende, och jag fick nästan en tår i ögat.
Medmänsklighet är vad jag kallar det.
Fast å andra sidan krävs det inte skatter för att glädja mig.

Aye, nu ska jag dricka lite fanta och se på Russell Brand.

Update:

Jag kom just på att det var ju faktiskt jättesmart av mig att officiellt komma ut med att jag har en gördel-liknande fläskindragande strumbyxa. Faktiskt.
Jag menar.. tänk om jag får för mig att bli uppraggad av någon stackars sate när jag har på mig anti-fläsk-brallan,
förstå vilken chock när han inser att jag lurat honom på två kilo!
Lika bra att komma clean här och nu, liksom.
Höhö.