flipandturn

Okej, nu är paniken officiellt här.

Gör jag rätt ?
Gör jag fel ?

Hursomhelst ska jag ge det ett försök.
Men jag vill inte ens tänka mig sista dagen med mamma på perrongen.. usch.
Kommer bli så jobbigt.
Och hur ska jag kunna lämna mina underbara kissar ?
Och Emma & gänget ?

Men hur ska jag kunna leva utan mina underbara i Piteå ?
Vet inte.. jag vet förbannemej ingenting.
Allt jag vet är att jag inte både kan ha kvar kakan och äta upp den. Så enkelt är det.
Och att jag måste packa färdigt nu.
Och allt annat som måste göras...

Where do we go from here?
How do we face our fears?